Sushi – blivande svensk klassiker?

Standard

sushiEgentligen är det rätt så konstigt att sushi blivit så populärt i Sverige och väst som det blivit. Inte för att det inte är gott (för det är det), men ändå. Det är ju definitivt en sorts mat som skiljer sig rätt så rejält från vad vi är vana i i Sverige, fast ändå inte. Fisk- och skaldjur har ju länge varit en av grunderna i svensk matkultur, men sättet som sushi presenteras på skiljer sig ju en hel del från vad vi är – eller i alla fall har varit – vana vid. Och ja, självklart är jag ytterst medveten om sushi inte enbart betyder fisk och skaldjur, men det är, trots allt, vad den mest förknippas med.

Sushin kanske inte riktigt har blivit lika framgångsrik som exempelvis pizza, men det skulle inte förvåna om det kommer. För 25 år sedan fanns det i princip inga sushirestauranger utanför storstäderna, men sedan hände något. Fler och fler sushirestauranger började dyka upp, och idag kan man enkelt äta sushi i de flesta städer. Än så länge är de inte lika vanliga som pizzeriorna, men det vore nog att begära för mycket. Med tanke på att svenska pizzerior har ytterst varierad kvalitet är det kanske bäst så också. Hellre några bra sushirestauranger än många medelmåttiga.

Den som brukar ges äran för att ha tagit sushin till Sverige är Toshiko Lee. 1973 öppnade hon en japansk restaurang i Stockholm, Seikoen. Men sushi började hon inte servera där förrän sex år senare, och det är det året som brukar sägas vara när sushin kom till Sverige.

Nyrokoko

Standard

nyrokokoNär det gäller möbler och inredning finns det som bekant en stor mängd olika stilar att välja mellan, och debattens vågor går höga om deras olika för och nackdelar. En av de mer speciella stilarna är nyrokokon, som rätt så många tycker är gräslig och överrastad. Under en lång lång tid har det ju varit minimalism och enkelhet som eftersträvats. Mycket kan man beskylla nyrokokon för, men knappast minimalism. Och det är antagligen därför vissa av oss tycker att möbler i nyrokoko-stil är bland det trevligaste som finns. Men det ska erkännas, att de kräver sina rum, och det kan vara svårt att passa ihop möbler i nyrokoko med andra möbelstilar. När det gäller nyrokoko så duger det inte med halvmesyrer, utan det är bäst att låta den dominera rummet.

Det är ju heller inte så konstigt, då själva poängen med nyrokoko är att synas, vissa skulle säga på ett smaklöst sätt. Andra (däribland undertecknad) tycker att de mjuka svängda formerna och intrikata dekorationerna är näst intill det snyggaste som finns. En soffa i nyrokoko är bland det trevligaste som finns. Nyrokokon kommer kanske inte att komma tillbaka på bred front, men det vore trevligt om den kunde få ytterligare ett litet uppsving i popularitet. Eller kanske inte förresten – det skulle antagligen innebära högre priser, och det vore ju onödigt. Dessutom kanske det inte skulle kännas lika roligt att inreda i nyrokoko, hur ytligt det än kan låta. Så låt oss som gillar nyrokoko ha det för oss själva, tack!

Friheten i seglande

Standard

Segelbåten inutiEn av de absolut bästa sakerna med att segla är frihetskänslan. Det är något som båtägare ofta talar om – känslan av frihet. Men av någon anledning så är känslan av frihet större i en segelbåt än en motorbåt. Varför det är på det viset kan vara svårt att begripa. Segling innebär ju en hel del hårt arbete, och kräver mer än motorbåtsåkande. Rent logiskt borde ju detta innebära att den känsla av frihet man får ute till sjöss är mindre i en segelbåt. Men så är det inte, och det finns ett antal olika möjliga förklaringar till varför det är på det viset.

Det som kanske kan ses som en segelbåts begränsningar kanske huvudskälet till den ökade frihetskänslan – bristen på teknologi, relativt sett. Även om vi inte skulle vilja leva våra liv utan alla de bekvämligheter som ett modernt liv har att erbjuda, så är det skönt att då och då fly det moderna samhället. Enkelheten är nog det som ökar frihetskänslan allra mest. Visst, moderna segelbåtar är definitivt betydligt mer avancerade än de från gången tid. Faktum är ju att det inte finns så värst många praktiska skäl att segla, förutom då kanske miljömässiga. Vindkraft är ju en lite mer miljövänlig energiform än bensin och diesel.

Så det är nog där hemligheten bakom frihetskänslan i att segla ligger; enkelheten i kombination med öppna sjöar och hav. För den som aldrig har seglat måste det förefalla lite konstigt. Men vi som seglar, vi har förstått något som andra inte har.

Barolo

Standard

vinAlkohol och segling hör inte ihop. När man är på sjön ska man vara nykter. Det är självklart även om det inte verkar som alla riktigt inser det. Men när man väl är på landbacken så är det inte fel att kunna njuta av lite gott vin. Och gott vin finns det mängder av (liksom för all del mindre gott). Alla känner till de stora franska vinerna som Bordeaux och Bourgogne, så dem behöver man väl egentligen inte säga så mycket mer om, men det finns vin som är fullt i klass med dessa två, från ett annat land: Italien. De är dock inte på långt när lika berömda även om det borde vara det.

Det handlar om Barolo, som brukar kallas Italiens bästa vin, och ett av de bästa vinerna över huvud taget. Barolo görs på nebbiolo-druvan som i princip bara odlas i Piemonte i norra Italien, och det är också därifrån som Barolo-vinerna kommer. Det handlar då inte precis om billiga viner: priserna börjar på några hundralappar för sämre årgångar, eller sådana som behöver lång lagring, upp till flera tusenlappar för de riktiga godbitarna.

Att beskriva hur Barolo-viner smakar är också lite komplicerat. De har en smak som man med rätta kan kalla för komplex. Två ord som dock ofta används för att beskriva Barolo-viner är rosor och tjära. Tjära kanske låter lite konstigt, men är definitivt ingenting negativt. Barolo är kanske ingenting man kan dricka till vardag, men alla borde någon gång få möjligheten att dricka ett av de stora Barolo-vinerna.

Kristallkronor

Standard

chandaEn kristallkrona är den kanske mest utsmyckade av alla de olika sorters takbelysning som finns, och de kan också kosta därefter. Men till en riktig matsal så kan man inte kompromissa – där krävs det en kristallkrona, för att rätt atmosfär och stämning ska infinna sig. Och då talar vi inte om de enkla och billiga kristallkronorna, de som knappats ens förtjänar namnet, utan om de påkostade stora grejerna, med tillhörande ljushållare. Då ska det också vara riktiga ljushållare; elektriska ljus ser bara billigt ut. Men man behöver inte använda ljusen, utan de ska sitta där som en extra fin dekoration. Självklart är det dock så att det absolut elegantaste och mest stämningsfulla är levande ljus, men det är nog något man ska spara till de allra mest speciella tillfällena.

Det är dock inte bara i en matsal en kristallkrona gör sig bra, utan den passar i de flesta rum, om det är tillräckligt högt i tak. Dock, då kanske man inte vill ha de största och mest utsmyckade varianterna, utan det räcker med lite enklare kristallkronor. De har också den fördelen att de inte kostar riktigt lika mycket. Det är nog inte alla som vill lägga ner 15,000 kronor eller mer på en kristallkrona, även om den är mycket fin. En kristallkrona kanske inte passar i alla hem, eller i alla inredningar, men då är det nästan hemmet och inredningen det är fel på, och inte kristallkronan. Dags att byta hem eller inredning, så att man kan skaffa en!

Begagnad segelbåt?

Standard

Det är en stor investering att köpa en segelbåt, och det är därför förståeligt att många väljer att köpa en begagnad i stället för en ny. Att köpa en begagnad segelbåt är betydligt billigare, och den båt man får behöver inte vara sämre än en ny, men det finns ändå vissa risker med ett sådant köp. Är man förberedd och påläst kan man dock minimera dessa risker, och på så sätt få njuta av en prima segelbåt till ett lågt pris.

Det första man bör göra är det samma som när man ska köpa en ny segelbåt: läs på! De flesta vet hyfsat mycket om bilar, och därför behöver man inte läsa på alltför mycket när man ska köpa en. Segelbåtar är en annan femma, och kunskap är makt. Läs på om terminologi, seglingsegenskaper och allt annat, och ta gärna hjälp av olika onlineforum. Fråga, seglingsentusiaster är oftast mer än villiga att svara och förklara.

Försök också ta reda på information om den som säljer. Verkar det vara en hederlig typ, eller finns det frågetecken? Se också till att alla papper är i ordning. Se också efter om priset verkar bra och rimligt, jämfört med vad båten skulle kosta att köpa ny. Innan du köper båten ska du också gå igenom den noga, för att finna fel. Här kan det vara en mycket bra idé att ta hjälp av en expert, någon som har erfarenhet av segelbåtar och segling. Slutligen så provsegla båten innan du köper den, så att du får en uppfattning om dess egenskaper.

Är det svårt att segla?

Standard

När man berättar att man seglar och har sig är det vissa som blir lite imponerande, och tror att det är en svår konstart. Ibland undrar de också varför man inte nöjer sig med en motorbåt. En motorbåt känns lite enklare och bekvämare, och det spelar ingen roll om det är vindstilla eller blåser. Men det är lite det som är poängen, kan man säga. Segling känns lite mer på riktigt; människor har seglat i tusentals år, och kommer säkert göra det i många tusen till. Men varför välja det mindre bekväma och lite krångligare alternativet? Det är helt enkelt så att vissa av oss ser segling som en totalupplevelse, som inte riktigt kan återskapas med motorbåt. Men hur är det nu med krångligheten?

Sanningen är att det inte är speciellt svårt att lära sig segla. Men det är ungefär som med bågskytte: inte speciellt svårt att lära sig, men det kan ta en livstid att fullständigt bemästra, om det ens går. Det kan vara det som är bakgrund till myten om att det är svårt att lära sig segla. Att alla kan göra det är en sak, men att bemästra det fullständigt är en annan. Men det är ju samma som med mycket annat. Man behöver inte bli tennisproffs för att kunna spela tennis och njuta av det till exempel. Dock, det går inte att bara köpa en båt och ge sig ut, lite träning behövs, så det rekommenderas att man går en seglarkurs innan man sätter igång. Det är dock snabbt avklarat, och efter det är det bara att lätta ankar och sätta igång.

Skeppsklocka – inte bara till båten

Standard

En riktigt klassisk skeppsklocka, en sådan som man hänger upp på väggen, passar till mycket. Faktum är att den passar bättre i hemmet än på en segelbåt. Det gäller då bara att inte överanvända den, då det riskerar att irritera familjen lite väl mycket. Men att ringa i skeppsklockan för att meddela att middagen är färdig är bra mycket roligare n att stå och skrika ”maten är klar, kom och ät”. Eller, som det verkar som vissa gör nu för tiden, SMS-a eller Skype-a familjemedlemmarna. Nej, då är det en riktig skeppsklocka som gäller.

Men det gäller då att den har en riktigt bra klang, som ljuder klart och tydligt. Den får inte vara för liten, men samtidigt ska man inte gå till överdrift. Är den alltför stor kommer den att se lite skrattretande ut, även om den låter bra. Helst av allt ska man prova sig fram i affär, tills man hittar en som låter bra. Att övriga kunder kanske störs lite är smällar man får ta.

Dessutom är det viktigt att den ser bra ut. Hemligheten är att inte välja en skeppsklocka som har massa sjöfartsutsmyckning i form av ankare eller roder. Då är det väldigt lätt hänt att den ser lite löjlig ut, snarare än elegant. En skeppsklocka som ser ut som något man skulle vänta sig att se på ett skepp är det som gäller. Snygg elegans helt enkelt. Vad gäller färg så är de två alternativ som brukar finnas mässing eller krom, och de är ungefär likvärdiga, även om mässing sticker ut lite mer.

Hackad lunga och hjärta i fårmage

Standard

Maträtter som sägs vara utmärkande för en viss region eller ett visst land brukar ofta vara rätt svårbegripliga för utomstående. Det gäller även Sverige; tänk bara på surströmming. Haggis är definitivt något som många instinktivt tycker verkar äckligt första gången de hör talas om det. Det låter ju faktiskt som någon tagit det där från fåret som vi vanligtvis inte äter och blandat ihop det. Hjärta, lungor och så vidare. Till råga på allt så tillagas det i fårmage. Helt enkelt, det låter som någon fattig stackare varit tvungen att sälja köttet, och försökt göra mat på det som blev över. Hur det är med den saken är osäkert, men att ursprunget säkerligen har att göra med att man ville ta till vara på så mycket av djuret är sannolikt.

Nå, om nu haggis inte låter så aptitligt, hur smakar det? Svaret är rätt så självklart när man tänker efter: det smakar en del som pölsa! Pölsa är ju en rätt likartad maträtt, även om det finns en del skillnader. Men man kan mycket lugnt säga att om du gillar pölsa, så kommer du även att gilla haggis. Haggis skulle kunna kallas för ”pölsa-plus”, med risk för att reta upp en och annan lokalpatriot. Och med pölsa är det ju så att åsikterna är delade. Vissa förstår att det är en av de godaste svenska maträtterna, medan andra har fel och tycker att pölsa inte är något att ha. Den som inte är fjösig och tycker det är ”äckligt” att äta hjärta och lungor (samtidigt som de inte har några problem att äta kött) bör definitivt prova på haggis.